Nothing but the beat



Jag kan bara inte acceptera det, omöjligt. Det finns liksom inte. Ångest.
Viilka up's and down's man har... Livet är verkligen en berg och dalbana
och jag har tröttnat på att åka. Så him
la mycket. Varför kan det inte vara
mer som... Radiobilarna? Man kör runt, krockar lite lätt, skrattar, startar igen
och kör vidare. Varför dessa fall hela tiden i hundra kilometer i timmen?

Jag tror inte på karma. Och jag tror inte på en rättvis värld. Men jag hoppas att du vinner.
:o


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0